Idag har jag haft en ganska vanlig och ordinär dag. Då är det lite svårt att förstå att för andra kan den här dagen ha varit den absolut värsta dagen i deras liv. De kanske har förlorat någon som stod dem mycket nära och livet kommer aldrig mer att bli detsamma för dem. Just den här dagen, 21 oktober, kommer att bli en dag som föralltid finns inristat i deras minne, en dag som alltid kommer att väcka smärtsamma minnen. Men för mig var det bara en dag som alla andra, varken mer eller mindre.
När jag stod och väntade på bussen hem från jobbet slog det mig att allting bara rullar på som om ingenting hade hänt – och för de allra flesta av oss var det nog just så – ingenting speciellt hade hänt. Men för dem som just fått beskedet, det definitiva beskedet att livet på deras käraste inte gick att rädda, måste det framstå som helt absurt och overkligt att världen inte stannar upp eller rämnar.
Vi är så ofattbart små på denna stora jord, människoliv kommer och människoliv går – sånt är livet. Men precis som jag sagt så många gånger förr så är livet inte rättvist och varje dag som man får ha sina nära och kära (och för all del sig själv) i liv så får man bara vara tacksam.
Och Tina – idag fick jag en liten extra anledning att tänka på dig och hoppas att du har frid var än du nu befinner dig! Saknar dig! ♥♥♥
Tags: Livet
Lite ”den enes död, den andres bröd”.. Lite bibliskt så där!! ;o)
Sv: Ja, loppis är bra. Jag, som älskar böcker, är så glad över att andra människor inte värderar dessa utan säljer dem billigt. Det är ju nya böcker som man kan hitta för en tjuga.. Har nog sparat många, många hundralappar på det här sättet.