2010
07.29
När en flicka blir biten i tårna av en varg i en djurpark – då börjar man genast prata om djurparkens ansvar. När ett annat barn ramlar och slår sig illa i en klätterställning – då ställs kommunen som äger lekparken till svars.
Jag bara undrar – vart tog föräldrarnas ansvar vägen? Vi måste väl ändå kunna se till våra egna barns säkerhet, lära dem hur man uppför sig på olika platser, att det kanske inte är så himla bra att peta in ett finger eller några tår innanför ett galler där rovdjur vistas. Och har jag ett pyttelitet barn, ja då kanske jag inte ska lämna honom/henne utan tillsyn på badplatser, lekparker osv utan vara med och hålla ögonen på vart jag har mitt barn.
Tags: Barn, Föräldraskap Category Blandat |
2010
07.29
Ja, så är den då gjord – min tatuering. Jag hade laddat för det här ett bra tag, bestämt mig för vad jag ville ha och vart den skulle sitta. Men jag var inte helt övertygad om exakt hur den skulle se ut, det hade jag tänkt mig att de vänliga människorna på tatueringsstudion skulle hjälpa mig med. Att jag skulle ha dotterns namn och en olivkvist visste jag, hade med mig ett par bilder på olika olivkvistar men visste inte riktigt var de skulle placeras i förhållande till namnet.
Så steg jag då glad i hågen in på den välkända tatueringsstudion på Söder i Stockholm. Den ligger ganska nära den adress jag bodde på när jag bodde på Söder, så jag har gått förbi där många många gånger och funderat över hur det såg ut där inne, vad det var för typ av människor som tatuerade och som tatuerade sig. Nu skulle jag äntligen få se. Min enda erfarenhet av sådana ställen är från de tv-program jag gärna ser; LA ink och Miami ink, och där verkar alla så snälla, vänliga och hjälpsamma med att få till ett riktigt bra motiv. Men riktigt så var det inte, kan jag säga. Jag bemöttes av en något blasé och nonchalant tjej i ”receptionen” och han som skulle göra min tatuering pratade inte mer än absolut nödvändigt – dessutom bara på engelska. Så där fanns ingen hjälp att få. Så det slutade med att jag för tillfället uteslöt min olivkvist och bara gjorde namnet, sedan får jag väl hoppas att jag kan hitta någon snäll tatuerare någonstans som kan hjälpa mig att få till den någon gång i framtiden.
Gjorde det ont då? Ja, det kan jag säga att det gjorde. Det var alls inte den värsta typen av smärta jag känt, jag har ju faktiskt både fött barn och dessutom mer eller mindre krossat min axel och jämfört med det var själva smärtan som en smekning. Men jag tror inte att jag varit med om något så irriterande förut, detta envisa stickande framkallade värsta ilskan inom mig och jag är glad att jag inte gjorde något flertimmarsmotiv för då hade nog smockan hängt i luften är jag rädd.
Tags: Livet Category Blandat |
2010
07.29
En stor och välfylld kiosk.
Tags: Livet Category Blandat |
2010
07.29
En svalkande kalasgod frappuccino från Ben&Jerry’s.
Tags: Livet Category Blandat |
2010
07.26
Visst måste det väl ändå vara 99,9% män som designar allmänna toaletter? Jag menar, vi kvinnor bär oftast med oss en handväska och ofta också några kassar när vi uppsöker en sådan, och vart har de då tänkt att man ska göra av sin handväska och sina kassar när man sitter på toa? Det är ju mer regel än undantag att det är blött och äckligt på golven på dessa toaletter och inte sjutton har jag lust att ställa ner min handväska och mina kassar där då!
Nej, framför åtminstone EN rejäl krok på väggen på varje allmän toalett!
Tags: Åsikter, Livet Category Blandat |
2010
07.24
Nu när vi har varit i Stockholm har vi råkat ut för en del tiggare. Om dem skulle jag kunna skriva en hel del, men det tänker jag inte göra. Jag tänkte bara berätta om dotterns reaktion på de som går runt på pendeltåg och tunnelbanor och tigger. Det är ganska vanligt att det kommer in en person med en inplastad lapp där det står t.ex ”Jag är pappa till två små barn och ett av dem har en svår sjukdom. Jag har inte pengar till mat eller husrum för dem så snälla hjälp mig med ett bidrag”. Dottern, som älskar att åka tunnelbana och pendeltåg, funderade en stund och så sa hon ”Det är nog ett ganska roligt jobb det där ändå. Men jag tycker inte att man ska tigga. Jag skulle i stället kunna gå runt och dela ut mattekluringar till folk”.
Och jag håller nog med henne, jag skulle bli gladare om jag fick en mattekluring än ett tiggarbrev.
Tags: Arbete, Barn Category Blandat |
2010
07.23
Varför är inte allas pengar lika värda? Jag menar att på många ställen bemöts kunder/gäster på så olika sätt. T.ex när jag går in i en tatuerarstudio är inte personalen så där översvallande glada över att se mig, eller om en pensionärsbuss stannar till vid det hippa fiket String vid Nytorget i Sthlm hoppar inte personalen jämfota av glädje. Men det är ju faktiskt så att jag betalar exakt lika mycket för min tatuering som den stentuffa killen som redan har ett gäng tatueringar och gammfolket på pensionärsresan betalar lika mycket för kaffet som det balla söderfolket.
Category Blandat |
2010
07.22
Ibland undrar jag hur det känns att vara advokat. Att sitta där i rätten och försvara människor som helt uppenbart är mördare, våldtäktsmän eller som har förgripit sig på barn. Att försvara dem, göra allt som står i sin makt för att de ska få så lindrigt straff som möjligt. Att vända och vrida på precis allt och försöka hitta kryphål och utvägar trots att klienten kanske utfört de mest vidriga handlingar. Vad är det som driver de advokater som tar sig an de uppmärksammade mål som vi kan läsa om i tidningarna? Vad är det som gör att någon vill sitta där och försvara och försöka få strafflindring för Englas mördare, Emmas ex-pojkvän, Hagamannen, Riccardos mördare etc? Jag förstår det inte, men så är jag ju inte någon jurist heller.
Idag blev jag irriterad över att läsa i Aftonbladet om hur Emmas ex-pojkväns advokat försöker få strafflindring för honom för att Emma ej hörts i rätten, detta för att hon är omöjlig att höra då hon efter den misshandel ex-pojkvännen utsatt henne för har fått svåra hjärnskador som gör att hon inte kan prata och har problem med minnet! Det skulle alltså innebära att det är bättre att misshandla någon så grovt att de blir omöjliga att höra i rätten än att ”bara” misshandla dem lite grann så att de fortfarande kan prata och minnas vad som hänt - jag må vara dum, men jag fattar ingenting.
Category Blandat |
2010
07.17
Det finns en sak som jag har mycket svårt för och det är när folk inte säger som det är. När de svävande säger något utan att förklara närmare och sedan på något sätt sätter punkt. Sånt lämnar bara en massa funderingar och spekulationer och kan leda till de mest konstiga slutsatser. Sådana gånger är det ju som mottagare ganska lätt att höra att det inte finns plats för frågor eller så, utan budskapet lämnas och sedan är det punkt slut. Är det någon människa som jag känner närmare har jag inga problem med att ifrågasätta och be att få veta mer, men när det kommer till mer ytliga bekantskaper tycker jag att det är svårt. Jag förstår ju att de har sagt precis så mycket (lite) som de själva vill och därmed också vill sätta punkt. Det är bara så trist att de inte förstår att sanningen ALLTID (åtminstone i de allra flesta fall) är bättre än att lämna öppet för spekulationer och misstolkningar och att de faktiskt också i och med detta kan såra och göra mottagaren ledsen. Jag tror inte alls att människor som gör på det här viset menar att göra någon illa utan kanske t.o.m ibland gör så för att ”skona” andra, men som sagt – det kan bli helt motsatt effekt.
Tags: Relationer Category Blandat |
2010
07.17
Två riktigt roliga kommentarer har jag fått de senaste dagarna:
- Brodern messade mig och frågade vad vi gjort första semesterdagen och jag svarade ”Vi har varit på stan i åtta timmar och så har jag tatuerat mig”. Brodern svarade ”Men – gamla människan!”.
- När jag kom tillbaka till lägenheten som vi bor i nu under semestern kommenterade jag klientelet som verkar bo här runt omkring. Då sa maken ”De brukar ju inte skita i eget bo”.
Category Blandat |
